Årets kontinentaltripp är äntligen påbörjad. I år börjar resan från Malmö, där Mia och Mats gav oss förträffligt husrum till idag. Via Danmark anlände vid på eftermiddagen i Wismar, en nordtysk ort som i flera hundra år var en del av Sverige. Om detta visste jag intet innan denna resa planerades. Historielektionerna gick aldrig in på detta vad jag minns. Från 30-åriga krigets slut och fram till början av 1900-talet var det dock så.
Idag en stad som sakteliga återhämtar sig, om det är rätt uttryckt, från DDR-tidens yttre förfall. Efter en liten spatsertur runt i och kring den gamla stadskärnan blev det till slut middag på en restaurang, Gamle Svensken, på torget. Trots lördagkväll i mitten av juli så är det väldigt lite folk ute. Många restauranger gapar tomma och våran är glest besatt.
Kunskaperna i engelska känns ovanligt skrala, och flera ställen vi besökt har inte tagit betalkort utan bara accepterat kontanter. Känns konstigt!
Ett besök på en kyrkvind blev dagens behållning. Dessutom i en kyrka som INTE blev bombad sönder och samman under kriget. Fast alla andra kyrkor i staden blev det...
Idag en stad som sakteliga återhämtar sig, om det är rätt uttryckt, från DDR-tidens yttre förfall. Efter en liten spatsertur runt i och kring den gamla stadskärnan blev det till slut middag på en restaurang, Gamle Svensken, på torget. Trots lördagkväll i mitten av juli så är det väldigt lite folk ute. Många restauranger gapar tomma och våran är glest besatt.
Kunskaperna i engelska känns ovanligt skrala, och flera ställen vi besökt har inte tagit betalkort utan bara accepterat kontanter. Känns konstigt!
Ett besök på en kyrkvind blev dagens behållning. Dessutom i en kyrka som INTE blev bombad sönder och samman under kriget. Fast alla andra kyrkor i staden blev det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar