BILDER OCH LÄNKAR KOMMER ATT LÄGGAS TILL SENARE
Nu är vistelsen i Mantua över och vi ska vända kosan norrut igen för att så skta ta oss hemåt. Men innan vi gör det blir det en sista utflykt som tar oss några mil söder om Mantua. Sabbioneta heter målet, och det är en liten ort eller by några mil söder om Mantua.
Sabbioneta som förmodligen ut idag ungefär likadant som när staden byggdes upp i mitten av 1500-talet. En av lillebröderna Gonzaga, förnamn Vespasiano, en som inte var huvudarvinge till Gonzagas rike i Mantua, bestämde sig för att bygga upp ett samhälle enligt de nya principer för stadsbyggnad som renässansen introducerat. Här finns en liten stad omgiven av en försvarsanläggning, vid vars ena kant vi parkerade bilen som synes på bilden nedan.
[bild på bilen och försvarsmuren]
I staden finns alla nödvändiga byggnader, från palats till koja, nybyggt och fräscht. Staden byggdes upp under andra halvan av 1500-talet, och efter att hertigen (som Vespasiano sedemera blev utnämnd till) dött var det inte så många av hans arvingar som fortsatte att intressera sig för Sabbioneta. Många saker (lösa konstföremål, möbler etc) flyttades till andra ställen av familjen under de århundraden som följde, men husen och den fasta inredningen och dekorationerna blev kvar. Av någon anledning fick mycket vara kvar ända in i modern tid. Nu har man kunnat restaurera och återuppbygga mycket och hela samhället blev utnämnt till ett världsarv av UNESCO 2008.
En trevlig aspekt med Sabbioneta är skalan. Palatsen är inte enorma, rummen inte oändligt många. Lyx och hög kvalite ja.
Åter till bilen för att till slut påbörja hemresan geografiskt. Nu kommer vi bara att åka norrut under resten av semestern.
Slutmålet är Innsbruck i Österrike, men på vägen gör vi ett stopp i den norditalienska staden Bolzano. Här finns det ett nybyggt museum över ismannen, Ötzi, som hittades av två turister i alpgränslandet mellan Österrike och Italien 1991.
Muséet är trevligt och man får även se Ötzi själv också, i sin frysbox med titthål i.
Efter Bolzano åker vi över Brennerpasset till Innsbruck. Staden dyker upp runt en vägkrök, från pastoralt alplandskap till storstad på en gång. Vyn över staden är enorm och vägen ner till dalbotten är brant. När vi installerat oss på det gamla lyxiga Hotel Europa går vi ut på stan en stund för att äta middag och varva ner. Kvällen avslutas med kaffe och kaka på Café Sacher.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar