Siena 24 september

Så, Siena. Vi bor en eller två kilometer från centrum av ”gamla” Siena så vi tar den lilla bussen, linje 54, upp till gamla stan. Igår kväll såg vi bara saker från utsidan men nu ska vi utforska från insidan. Vi börjar med katedralskomplexet. Här ska vi bese katedralmuseet, en utsiktspunkt i vad som var tänkt att bli mittskeppet i kyrkan, men som bara blev en ensam vägg när digerdöden och annat ur verkligheten satte stopp för de storstilade planerna. (Nuvarande kyrka är alltså ”bara” det som en gång var tänkt att vara ett tvärskepp.) Sedan har vi baptisteriet, en takvandring och förstås själva kyrkan. 

Vi Började med katedralsmuseet och utsiktspunkten, man måste gå igenom det förra för att nå det senare. Utsiktspunkten ger fantastiska vyer av det omgivande landskapet. Synd bara att räcket är nästan i knähöjd, så jag med min svindel går mest och funderar över hur jag ska undvika att inte trilla över alla kanter.

Vadå, ja är väl inte rädd!?!

Japp, högst där uppe var vi.

Efter de höga höjderna letar vi oss till de underjordiska regionerna. Först en gammal krypta, delvis från den kyrka som fanns på platsen innan nuvarande byggdes. Där fanns det rester av gamla fresker. Det finns många gamla fresker i Italien.

Sedan går vi till nästa, nästan underjordiska, plats. Dopkapellet eller baptisteriet, som är äldre än nuvarande kyrka. På grund av stadens medeltida gatunät och extrema höjdskillnader är det svårt att inse att  dopkapellet inte är ihopbyggt med kyrkan. Visuellt har man samma randiga marmorfasad så det är lätt att ta miste. Inne i dopkapellet finns en dopfunt där flera av höjdarna inom renässanskonsten bidragit; Ghiberti och Donatello för att nämna två. De är förstås berömda för helt andra verk än de som finns här.

En snabb lunch innan nästa aktivitet, en rundvandring på katedralens tak. Eller mer korrekt mest på katedralens vind. Den visar sig vara kliniskt ren och tillrättalagd efter en nyligen avslutad renovering. Det finns till och med några små utställningar där uppe. På några ställen passerar vi utomhus och vi korsar även mittskeppet inomhus. Det ger lite nya perspektiv på kyrkorummet.

Nu har vi gått som katter kring het gröt hela dagen, men nu är det till slut dags att gå in i själva katedralen. Här är det faktiskt rätt mycket turister, mer än på något annat ställe hittills på resan. Det mest unika med denna katedral är golvet. Det finns många stora bilder i golvet med illustrationer från bibeln men även andra myter och berättelser. 

Nu närmar sig slutet av domkyrkobesöket. Återstår gör huset mitt emot kyrkan som bland annat innehåller ett par rum med fresker från 1300-talet och 1400-talet. Sa jag att det finns foton fresker i detta land? Och vi kommer att se många fler innan resan är över!

Vi har sett mycket, men dagsnälltåg långt ifrån över. Nu styr vi kosan mot Nationalmuseet för mer konst. Väl där visar det sig att delar av utställningen är stäng, av oklara skäl. Pandemin beskylls för allt, även detta tror jag. Det vi ficks var väldigt mycket madonnor och heliga familjen, i få variationer men i stort antal! Det som var lite ovanligt var att de visade baksidan av en målning från 1300-talet (om jag minns rätt, kan ha varit 1400-tal också).

Man kan se hur man stagat upp panelerna med stålram och stålrör. Trä är trots allt ett material som åldras, och trämasken skonar varken ram eller pannå.

Sista stora anhalten för dagen är stadshuset. Där kan man se ... fresker! Stora och ståtliga sådana.

Sedan får det vara bra för idag med att se saker. Resten av eftermiddagen strosar vi runt lite, innan vi tar bussen hem till hotellet och så småningom en middag på en lokal sylta.