Det är åter dags att förflytta sig. Idag ska vi ta oss till Wien, vilket är en färd på nätta 40 mil. Vi kommer dock att ta en omväg på 10 mil dessutom, för vi ska besöka en häftig grotta i Postojna.
Grottorna i Postojna är skapade av vatten, som sedan några miljoner år forsar genom det delvis mjuka berget. Detta pågår fortfarande, vilket man kunde se en glimt av i slutet av den guidade visningen. Att besöka grottorna är populärt. Anläggningen är i nivå med de mer avancerade tyska attraktionerna såsom Neuschwanstein (som tar emot flera miljoner besökare varje år), och där ordning och disciplin gäller för alla besökare!
Grottbesöket består av en tågfärd (!) och sedan en guidad promenad, för att avslutas med en tågfärd tillbaka till början av grottan. Det är som att åka ett modelltåg, man svischar fram i små vagnar genom fantastiska grottor med fantastiska former på stalagmiter, stalagtiter och annat som kan bildas med hjälp av vatten i grottor. Totalt omfattar visst systemet mer än 60 kilometer av grottor, men allt går förstås inte att besöka som turist. Grottan har varit en attraktion länge, den första järnvägen installerades redan på 1800-talet.
Lagom nedkylda, temperaturen i grottan är alltid som ett varmt kyskåp - ca 10 grader varmt, ska vi nu styra bilen mot Wien. Kylan i grottan var i och för sig skön, det är ju så varmt!
Trafiken till Wien är tät, ett kraftigt regnväder i södra Österrike sinkar oss lite. Men på det hela taget går resan utan några problem.
I Wien ska vi bo några stenkast från centrum, i västlig riktning, vid Westbanhof. Här är lika varmt som överallt annars, men tack och lov har hotellrummet lite luftkonditionering. Inte mycket, men en del... Det är kanske så varmt att hela hotellets kylanläggning går på knäna.
I Wien ska Peter jobba lite, så jag kommer att roa mig på egen hand. På söndagkvällen går vi ut och äter, tar en glass och orkar inte så mycket mer. Det är ju, som sagt, så varmt.
Grottorna i Postojna är skapade av vatten, som sedan några miljoner år forsar genom det delvis mjuka berget. Detta pågår fortfarande, vilket man kunde se en glimt av i slutet av den guidade visningen. Att besöka grottorna är populärt. Anläggningen är i nivå med de mer avancerade tyska attraktionerna såsom Neuschwanstein (som tar emot flera miljoner besökare varje år), och där ordning och disciplin gäller för alla besökare!
Grottbesöket består av en tågfärd (!) och sedan en guidad promenad, för att avslutas med en tågfärd tillbaka till början av grottan. Det är som att åka ett modelltåg, man svischar fram i små vagnar genom fantastiska grottor med fantastiska former på stalagmiter, stalagtiter och annat som kan bildas med hjälp av vatten i grottor. Totalt omfattar visst systemet mer än 60 kilometer av grottor, men allt går förstås inte att besöka som turist. Grottan har varit en attraktion länge, den första järnvägen installerades redan på 1800-talet.
Lagom nedkylda, temperaturen i grottan är alltid som ett varmt kyskåp - ca 10 grader varmt, ska vi nu styra bilen mot Wien. Kylan i grottan var i och för sig skön, det är ju så varmt!
Trafiken till Wien är tät, ett kraftigt regnväder i södra Österrike sinkar oss lite. Men på det hela taget går resan utan några problem.
I Wien ska vi bo några stenkast från centrum, i västlig riktning, vid Westbanhof. Här är lika varmt som överallt annars, men tack och lov har hotellrummet lite luftkonditionering. Inte mycket, men en del... Det är kanske så varmt att hela hotellets kylanläggning går på knäna.
I Wien ska Peter jobba lite, så jag kommer att roa mig på egen hand. På söndagkvällen går vi ut och äter, tar en glass och orkar inte så mycket mer. Det är ju, som sagt, så varmt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar